Ryggraden hos hundar är en lång kotpelare som delas in i fem olika avsnitt: halskotor (7), bröstkotor (13), ländkotor (7), korsbenet (3 sammanväxta kotor) samt svanskotor (20-23). Mellan kotorna finns skivor (disker) som består av brosk/bindväv med en mjuk kärna. Dessa broskskivor möjliggör rörelse och bidrar till stabiliteten genom att agera som en sorts stötdämpare i kotpelaren. I ett hålrum i kotpelaren löper ryggmärgskanalen, som skyddar ryggmärgen.

Mellan ryggradens kotkroppar löper en större nervgren från ryggmärgen som leder nervsystemet till framben, bröst- och bukhåla, bakben och svans. Runt ryggraden löper flera muskler som möjliggör rörelse och bidrar till stabilitet.

Ryggsmärta kan ha flera orsaker och uppkomma i samtliga avsnitt av ryggraden. Vanligt förekommande är olika typer av diskbråck och spondylos, att nervrötterna kommer i kläm, onormal rörlighet/instabilitet, tillstånd med infektion och inflammation, tumörsjukdomar eller smärta från ryggmuskulaturen. Alla dessa ger upphov till smärtsamma processer som påverkar ryggraden och dess omgivning, men som också kan ha effekter på andra delar av kroppen.

Diskbråck/L7-S1 och spondylos

Diskbråck innebär att en eller flera broskskivor (disker) mellan ryggkotorna har tappat sin form och förflyttats, vilket ger ett tryck mot ryggmärgen. Hunden kan här förutom smärta även få funktionsbortfall, svårt att gå eller rent av bli förlamad på ett eller flera ben. Symtomen beror på hur omfattande kompressionen är, hur snabbt den uppstått samt var i ryggen den sitter.

Många ryggproblem hos hund rör diskbråcksproblem i bakre delen av ländryggen, mellan den sista ländkotan och korsryggen, det så kallade L7-S1-syndromet.

Spondylos är en degenerativ sjukdom som innebär sammanväxningar mellan kotkropparna som överbryggar diskutrymmena, vilket ger upphov till tryck mot ryggmärg och nervsystem.

Symtom på ryggproblem

Ofta kommer symtomen smygande och hunden visar ovilja att hoppa upp i bilen, går ogärna i trappor, kan vara stel eller ha svårt att resa på bakbenen från liggande ställning. De som tränar bruksgrenar märker hur hunden får svårare med hopp- och krypmomenten. Medan problemet fortskrider flyttar hundar med ryggproblem ofta över vikten mot frambenen, går med kortare steg och kan upplevas som vingliga bak. Klorna från baktassar kan släpa i marken när de går, vilket syns tydligt i spårstämpeln när hunden går i sand eller snö, men också på klornas slitning.

Avancerad bilddiagnostik

Idag har större djurkliniker ofta tillgång till avancerad bilddiagnostik som tillsammans med en klinisk/neurologisk undersökning kan visa såväl problemets art som dess omfattning. Skiktröntgen (CT och DT) visar skelettets struktur, medan en magnetkamera (MRI) ger en detaljerad bild över mjukdelar, ryggmärg och spinalnerver samt strukturerna runt om.

Sjukgymnastik

I vissa svåra fall kan operation vara en möjlighet, men numera rekommenderas ofta sjukgymnastik med stabiliserande träning av de muskler som omger ryggraden. Gärna i kombination med smärtstillande, antiinflammatoriska medel för att minska smärta och förbättra möjligheter till rörelse och muskelbyggnad. En förutsättning för korrekt behandling är att hunden först har en korrekt ställd diagnos.

Vad kan jag göra själv?

Som många andra problem i rörelseapparaten kan hundägaren själv hjälpa sin hund genom att vara uppmärksam på tecken på ryggproblem och söka veterinärhjälp i tid, hålla hunden välmusklad och i allmänt god form, samt undvika övervikt. Om hunden har ont behöver den få hjälp med smärtlindring och rehabilitering om möjligt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Artikeln är skriven av

Andra inlägg du kanske gillar

Scroll to Top